Examensarbeten vid FREIA

Bachelor and Master projects in Accelerator Physics and Light Generation at the FREIA Laboratory

FREIA is a newly built laboratory for advancing accelerator physics. We work on development of various hardware for accelerators, physics of charged particle beams and generation of light by accelerated charges. In particular, at present we are working on characterization of superconducting accelerating cavities; studying of breakdowns in accelerating structures for the Compact Linear Collider; development of efficient microwave sources for driving accelerators; dynamics of vortices in superconductors; generation of single-cycle THz radiation with a field strength in the V/Å range. We offer projects of various complexities from hard-core theoretical studies of the dynamics of vortices in superconductors and generation of single-cycle pulses of THz light to very applied developments in microwave engineering.


Masterprojekt:

Designa en del av en partikelaccelerator


En av världens mest högintensiva protonacceleratorer, European Spallation Source (ESS), som just nu byggs i Lund, ska användas för att producera neutroner. Vi undersöker möjligheterna att använda denna accelerator för att också producera en superstråle av neutriner. Målet är att använda superneutrinostrålen till partikelfysikexperiment, i första hand för att studera asymmetrin mellan materia och antimateria genom att titta på hur neutrinor oscillerar mellan olika tillstånd. För att kunna generera en super-neutrinostråle krävs vissa tillägg till ESS-acceleratorn. Framför allt behövs en så kallad lagringsring där den långa pulsen av partiklar från ESS-acceleratorn komprimeras till en kort puls. Vi behöver hjälp med att designa den del av acceleratorkomplexet som ska forsla partiklar från ESS-acceleratorn till lagringsringen. Detta görs genom ett lämpligt val av magneter och andra komponenter som ska se till att strålen styrs och fokuseras på ett sätt att partikelstrålens kvalitet bevaras.

Målet med projektet är att producera en första version av denna acceleratorbana. I det här projektet kommer studenten få föreslå banans sträckning, samt undersöka hur acceleratorkomponenterna ska placeras längs banan. Hen kommer att simulera partikelstrålens egenskaper i ett lämpligt datorprogram. Behandling av data från simuleringarna kan göras i t.ex. Matlab.

Projektet är inom acceleratorfysik och kommer innebära kontakter med forskare både från Uppsala universitet, ESS i Lund och CERN i Schweiz.

Nyckelord: partikelacceleratorer, magneter, simuleringar, dataanalys
Kontaktperson/Handledare: Maja Olvegård (maja.olvegard@physics.uu.se), FREIA-laboratoriet, Fysik och astronomi, Uppsala universitet.
Medhjälpare: Tord Ekelöf, Fysik och astronomi, Uppsala; Elena Wildner, CERN, Schweiz; Björn Gålnander, ESS, Lund.


Examensarbete på masternivå:

Det kryogeniska urladdningssystemet

En partikelaccelerator är en arbetshäst i modern materialvetenskap och partikelfysik men hjälper också till att bekämpa cancer eller studera konst och arkeologiska artefakter. Användningen av acceleratorerna är begränsad till större forskningscentra och större sjukhus, inte på grund av dålig prestanda eller ineffektivitet, utan snarare på grund av deras ofta stora storlek och kostnad.

En av de främsta orsakerna till den stora storleken är fenomen av vakuumurladdningar. Enkelt uttryckt kommer en väsentlig ökning av accelerationsspänningen inuti acceleratorn att leda till en elektrisk urladdning som kan förstöra maskinen. Vi bygger därför längre acceleratorer och håller oss vid lägre spänningar.

Uppsala universitet tillsammans med den europeiska organisationen för kärnforskning, CERN, bygger ett system med stora plana elektroder för studier av grundläggande fysik vid höga fält i vakuum, som är viktiga för material- och ytvetenskap samt för utveckling av teknik för acceleratorer. Systemet kommer att kylas till kryogena temperaturer och drivs i ett brett spektrum av temperaturer.

I projektet kommer studenten att arbeta med systeminstallation i FREIA-laboratoriet.

Uppgifterna omfattar praktiskt arbete med:

– integrering av kontrollsystem och

– datainsamling och analys.

Studenten kommer att lära sig hur ett kryosystem fungerar. Det kommer med specifika utmaningar för kontrollsystemet och för mätningar man vill utföra. Studenten måste samla mätdata och analysera dem. Resultaten från projektet kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.


Masterprojekt:

Generera en super-neutrinostråle

Världens mest kraftfulla protonaccelerator European Spallation Source, som just nu byggs i Lund, ska användas för att producera spallationsneutroner. Vi undersöker möjligheterna att använda denna accelerator för att också producera en superstråle av neutriner. Målet är att använda superneutrinostrålen till partikelfysikexperiment, i första hand för att studera asymmetrin mellan materia och antimateria genom att titta på hur neutrinor oscillerar mellan olika tillstånd.

Neutrinerna i superstrålen bildas då laddade pioner sönderfaller och pionerna i sin tur skapas när protoner från acceleratorn träffar ett strålmål. När pionerna lämnar strålmålet måste de fokuseras med hjälp av magnetfält så att neutrinerna som bildas i sönderfallet riktas framåt mot en stor detektor 540 km därifrån. Dessutom krävs att positiva och negativa pioner separeras vid strålmålet eftersom vi vill använda pioner av en laddning i taget. Vi tittar på helt nya sätt att fokusera och separera pionerna och välkomnar en student att hjälpa oss i undersökningen av detta.

Det här projektet innebär framför allt beräkningar av de laddade pionernas banor i magnetfält med hjälp av simuleringsprogrammet FLUKA. Eventuellt kommer viss optimering av magnetfältet krävas, då med hjälp av ett separat program. Behandling av data från simuleringarna görs antingen direkt i FLUKA eller i t.ex. Matlab. Målet med projektet är att undersöka hur väl den nya metoden fungerar för att bilda en för vårt experiment optimal superstråle av neutriner.

Projektet ligger i gränslandet mellan partikelfysik och acceleratorfysik och kommer innebära kontakter med forskare både från Uppsala universitet, CERN i Schweiz och IHEP i Kina.

Nyckelord: magnetfält, partikeldynamik, partikelfysik, partikelacceleratorer, simuleringar, dataanalys, neutrinostråle

Kontaktperson/Handledare: Maja Olvegård (maja.olvegard@physics.uu.se), FREIA-laboratoriet, Fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Medhjälpare: Tord Ekelöf och Roger Ruber, Fysik och astronomi, Uppsala.


Expulsion of magnetic fluxes in type-II superconductors upon the transition from a normal- to superconducting state

If a type-II superconductor is exposed to an external magnetic field upon the transition from a normal- to superconducting state, then the magnetic field gets trapped in the material and the performance of the superconductor degrades. Specifically, the residual resistance of the superconductor, which is a measure of resistance to alternating currents, decreases. In the applications of type-II superconductors such as superconducting accelerating cavities, it is vital to have the residual resistance as low as possible to minimize the heat load produced by  accelerating fields in the cavity. In this project, you will study experimentally and theoretically the novel phenomenon of expulsion of magnetic fluxes by the moving superconducting phase front during fast cool down of superconducting cavities.

Contact
Vitaliy Goryashko
vitaliy.goryashko@physics.uu.se


Coupling of slow waveguide modes to surface plasmons of a subwavelength wire

We are developing a new technique of testing accelerating cavities, in which a subwavelength wire is used to mimic a beam of charged particles. The accelerating field of the cavity couples to surface plasmons of the wire and the electromagnetic energy is transferred from the cavity to the outside world via the wire resembling the process of particle acceleration. In the project you will perform analytical calculations of plasmonic modes of the subwavelength wire, run computer simulations with the professional software ‘CST Microwave Studio’ to study the coupling of cavity modes to the plasmonic modes and participate in experimental verification of the result in our microwave laboratory.

Contact
Vitaliy Goryashko
vitaliy.goryashko@physics.uu.se


Diffraction of single-cycle THz pulses

THz radiation is becoming increasingly important in several areas of physics, chemistry and biology because its spectral range corresponds to numerous collective excitations in multiatomic systems such as molecular rotations, DNA dynamics, spin waves, Cooper pairs and so forth. Strong single-cycle THz pulses allow engineering new dynamic states of matter and one of the spectacular examples of using THz radiation for controlling the properties of materials is the THz light-induced superconductivity. If you like mathematical challenges, then this project is for you. We will tackle the problem of diffraction of single-cycle THz pulses in free-space. Specifically, the simulations show that the spatial diffraction "results in the differentiation of the temporal profile" of a single-cycle pulse so that the pulses becomes a quasi-half-cycle. In the project we will look into the math and physics behind this phenomenon.

Contact
Vitaliy Goryashko
vitaliy.goryashko@physics.uu.se


RF power measurement at FREIA

At the FREIA Laboratory, the general focus is on developing particle accelerator technology that later could be used in large research facilities, such as CERN, European Spallation Source (ESS)... We are presently developing a 10 kW RF power amplifier based on solid state transistors. Each transistor needs a dedicated monitoring. The work consists in developing the RF power measurement, using a SWR meter or VSWR (voltage standing wave ratio) and the Arduino microcontroller.

Contact 
Dragos Dancila
dragos.dancila@angstrom.uu.se


Electro-acoustic stability of superconducting accelerators

The purpose of an accelerating cavity is to accelerate charged particles when they traverse the cavity. Acceleration is realized through a longitudinal electric field. One can imagine the acceleration of particles as surfers riding on an ocean wave. However, there is number of physical effects that make the cavity operation difficult. One of the negative effects reducing the stability of the excited field is the deformation of cavity walls caused by an electromagnetic pressure, a so-called Lorentz force detuning. Collisions of photons with cavity walls create such pressure determined by the Poynting vector. The project is devoted to studying mechanical oscillations of a superconducting cavity caused by the Lorentz force detuning and methods of its prevention.

Contact
Vitaliy Goryashko
vitaliy.goryashko@physics.uu.se


RF Breakdown studies for CLIC

After the successful start of the LHC accelerator at CERN, we expect many years of discoveries that could lead to better understanding of the universe. Accelerator physicists however continue to plan for future facilities where more detailed studies of particle physics secrets can be done at higher energies. CLIC, the Compact Linear Collider, is the proposed successor to the LHC. In the CLIC particles are accelerated by a very strong electric field. Unfortunately, large electric fields can lead to vacuum discharges  which in turn can affect the particle beam and lead to reduced performance of the CLIC accelerator. Studies of the physics behind vacuum discharges and its effect on the beam is therefore an important issue we are investigating in Uppsala.

In this project, students will learn how to manage experimental signals in large data sets stored by the logging system. The signals must be synchronized, analysed and correlated in a data analysis program to determine what physical processes occur during the discharge. The results of these measurements will contribute to the development of theory and verification of accelerating structures by providing information about the kinematics of charged particles inside the accelerating structure

Contact
Marek Jacewicz
marek.jacewicz@physics.uu.se

Other ongoing future projects

If you are interested in discussing other ongoing or future projects, here is a list of contacts.

Solid state amplifier development

Dragos Dancila
dragos.dancila@angstrom.uu.se


Accelerator physics

Vitaliy Goryashko
vitaliy.goryashko@physics.uu.se


The CLIC accelerator project

Marek Jacewicz
marek.jacewicz@physics.uu.se


RF amplification and transmission

Magnus Jobs
magnus.jobs@physics.uu.se


Superconducting cavities

Han Li
han.li@physics.uu.se


The Neutrino Super Beam project

Maja Olvegård
maja.olvegard@physics.uu.se


FREIA project leader

Roger Ruber
roger.ruber@physics.uu.se


Accelerator physics

Volker Ziemann
volker.ziemann@physics.uu.se