Populärvetenskaplig presentation
FREIA-laboratoriet
Acceleratorfysik i Uppsala startade redan i slutet av 40-talet och har sedan dess utvecklats till en viktig del av den akademiska miljön. Vid FREIA-laboratoriet arbetar fysiker och ingenjörer med utveckling av partikelacceleratorer och andra vetenskapliga instrument. Partikelacceleratorer är viktiga för att möjliggöra forskning inom högenergifysik, materialvetenskap och biovetenskap. Vid CERN är till exempel ATLAS- och CMS-detektorerna beroende av partikelacceleratorn LHC. På samma sätt är röntgenspektrometrar och monokromatorer vid synkrotronljuskällor som MAXLab i Lund beroende av en elektronaccelerator för synkrotronljus. Metoder att skapa ljus med hjälp av laddade partikelstrålar är exempel på pågående forskning vid FREIA.
I många acceleratorer finns supraledande utrustning såsom radiofrekvenskaviteter och magneter. Radiofrekvenskaviteter används för att accelerera laddade partiklar. FREIA-laboratoriet är utrustat med en högeffektstestanläggning för bland annat supraledande radiofrekvenskaviteter. Denna anläggning inbegriper kraftfulla förstärkare för radiofrekventa vågor (RF) en heliumförvätskare, kryostater som klarar ner till 2 Kelvin, särskild diagnostik och styrelektronik och strålskyddade områden (totalt, mer än 50 m2). Kryostaten HNOSS, vari radiofrekvenskaviteterna placeras under test, används för utvecklingen av den supraledande linjäracceleratorn till European Spallation Source (ESS) i Lund.
Namnet FREIA är en akronym för ”Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development”. FREIA-laboratoriet grundades 2011 och är inrymt i en 1000 m2 stor hall vid Ångström-laboratoriet. En översikt av FREIA-laboratoriet visas i figuren nedan.
