Fysiker i Uppsala och Berlin invigde gemensamt laboratorium
2015-11-03
Den 4 november invigdes Uppsala Berlin Joint Laboratory, med två stora instrument som bygger på teknik utvecklad vid Uppsala universitet. Tekniken möjliggör avancerade studier av elektronstruktur i material, i samarbete med Helmholtz Zentrum Berlin für Materialen und Energie.
Foto: Dr. Torsten Leitner.
Uppsala Berlin Joint Laboratory drivs vid BESSY II, en avancerad synkrotronanläggning vid Helmholtz Centrum Berlin som är inriktad på material- och energiforskning.
Projektet omfattar två stora instrument: Dels ett strålrör inriktat på studier av organiska material av intresse för energiproduktion och för molekylär elektronik (Low Dose Photoemission). Dels en station för avancerade elektronspektroskopiska mätningar, där det är möjligt att även studera elektroner i koincidens, med namnet CoESCA (Coincidence ESCA).
– Här används två sammankopplade spektrometrar. Därigenom kan vi studera processer där två elektroner utsänds. Namnet anknyter till den elektronspektroskopiska verksamhet (ESCA) som initierades av Nobelpristagaren Kai Siegbahn som var verksam vid Uppsala universitet, säger Nils Mårtensson, professor i fysik.
Han leder den svenska delen av samarbetet tillsammans med Svante Svensson, även han professor i fysik vid Uppsala universitet.
Ny spektrometer används
Båda experimentstationerna har som huvudkomponent den nya spektrometern ARTOF som har tagits fram i Uppsala och möjliggör flerdimensionella och tidsupplösta mätningar. BESSY II erbjuder en optimal miljö för studier med den nya spektrometern, menar Nils Mårtensson.
– Även om MAX IV I Lund kommer att vara den främsta synkrotronljuskällan under de närmaste åren är anläggningen inte optimerad för korta pulser och tidsupplöst forskning som är fokus i vårt projekt.
Forskare får stråltid
Uppsala Berlin Joint Laboratory grundar sig på ett avtal mellan Helmholtz Zentrum Berlin och institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Avtalet ger forskare från Uppsala och Sverige stor tillgång till röntgenstrålning med unika egenskaper vid BESSY II i Berlin.
– Det har stort värde för flera viktiga forskningsfält vid Uppsala universitet, såväl solcellsforskning och avancerad batteriforskning som grundläggande forskning i den kondenserade materiens fysik, säger Nils Mårtensson.
Den svenska finansieringen baseras främst på ett anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC) till Nils Mårtensson. Även Helmholtz Zentrum Berlin sätter in betydande resurser i uppbyggnaden och samarbetet.
Annica Hulth