44 miljoner till högenergifysik för nya detektorer till ATLAS vid CERN
2015-12-18
Avdelning för högenergifysik vid institutionen för fysik och astronomi har fått 44 miljoner kronor från Vetenskapsrådet under en femårsperiod för utveckling av nya detektorer till ATLAS vid CERN. Med den nya detektorn ökas känsligheten för nya fenomen som möjligen kan ge nödvändiga ledtrådar för att kunna förstå universums utveckling från det mikroskopiska till det makroskopiska.
Spårdetektorn kommer att kunna registrera signaler från laddade partiklar, såsom bland annat elektroner, myoner och laddade mesoner och protoner, som uppstår i proton-proton-kollisioner i partikelacceleratorn The Large Hadron Collider, LHC.
Professor Richard Brenner, som är PI för projektet, kommer tillsammans med tre kollegor från Uppsala universitet leda utvecklingen av en ny typ av snabb elektronik i ATLAS. Snabb elektronik innebär elektronik som inom några miljontedels sekunder kan bestämma om en kollisionshändelse i partikelacceleratorn LHC är intressant eller ej.
Den snabba elektroniken kommer göra det möjligt att informationen från spårdetektorn i realtid kan användas för att välja ut vilka fysikhändelser, såsom Higgs-bosonen, gravitonen eller någon ny typ av partikel från till exempel supersymmetri, ska sparas för vidare analys med stora internationella datanätverk, GRID.
– Vi får bättre förutsättningar för att utföra vår forskning de kommande 20 åren. Det finns många utmaningar framför oss som måste lösas. Det finns många personer inom universitetet med kunskap som är relevant för våra projekt. Jag hoppas att framtiden leder till fler tvärvetenskapliga samarbeten, säger Richard Brenner.
Forskningsmässigt är denna investering och uppgradering av ATLAS väldigt viktig dels för den experimentella partikelfysikens framtid internationellt sett, men även för den teoretiska subatomära fysiken. De experimentella mätningar som görs idag stämmer väl överens med de teorier som finns på subatomär nivå. Det man hoppas på att denna utveckling kan leda till är att man med nya experimentella resultat kan bidra till att teoretikerna kan komma vidare i sitt arbete och därigenom även kunna beskriva den värld vi lever i på en makroskopisk nivå.
ATLAS vid CERN är ett internationellt samarbete, där närmare 4000 forskare deltar. Det bidrag som kommer från Rådet för infrastruktur (RFI) vid Vetenskapsrådet kommer delas mellan de svenska grupperna som deltar i ATLAS-experimentet från Uppsala universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet och Stockholms universitet.
Utvecklingen kommer ske i samarbete med svensk industri, då tillverkningen är för storskalig för att enbart ske på universitetet. Tester och kvalitetssäkring kommer att ske på Ångströmlaboratoriet.
Totalt fördelas nästan 337 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till infrastrukturer för perioden 2016–2020. Ett antal ansökningar har bordlagts och är ännu inte slutgiltigt beslutade. Hittills har 22 ansökningar beviljats. Av dessa har Uppsala universitet fått fem bidrag på totalt nära 89 miljoner kronor.
Läs mer om utlysningens övriga beviljade ansökningar vid Uppsala universitet